Huvudkolumn

Publicerad 2016-03-23 12:16 Skriv ut Tipsa en vän
Ellen Wangdell på centralstationen i Bryssel idag onsdag, ett drygt dygn efter terrorattackerna. FOTO: Privat

Ellen Wangdell på centralstationen i Bryssel idag onsdag, ett drygt dygn efter terrorattackerna.


Hönötjej i terrorns Bryssel

Ellen Wangdell från Hönö befann sig i Bryssel när terrordåden ägde rum igår.
– Just nu är jag på centralstationen i Bryssel och ska ta ett tåg till Paris för att ta mig hem därifrån. Det är fullt av stora militärfordon utanför och vi får passera massor av säkerhetskontroller, berättar hon på telefon.

– Jag blev chockad, men egentligen inte förvånad. Man börjar vänja sig vid att sådana här saker händer runt om i Europa. Det var först efter en timme eller så som det riktigt sjönk in och jag förstod vad som hade hänt och hur nära det var. Då kom rädslan. Jag tyckte nog ovissheten var värst… och dubbelheten i att befinna sig i ett av Europas mest välbevakade hus, samtidigt som det är symbolen för den europeiska friheten och därmed ett troligt mål för nästa attack.

18-åriga Ellen Wangdell åkte ned till Bryssel i söndags (den 20 mars), två dagar innan terrorattackerna mot flygplatsen Zaventem och tunnelbanan i den belgiska huvudstaden, för att ha praktik hos den svenske europaparlamentarikern Fredrick Federley (C). Praktiktiden skulle ha sträckt sig från måndagen till skärtorsdagen. Måndagen avlöpte planenligt med att hon följde med Fredrick Federley på bland annat ett utskottsmöte i parlamentet och en briefing med olika intresseorganisationer. Tisdagen blev av förståeliga skäl helt annorlunda.

Ellen var tidigt på Europaparlamentet tisdagen den 22 mars. Hon hade promenerat dit och var där vid halv åtta-tiden på morgonen.

På möte när beskeden kom
– Vi satt i ett seminarium när seminarieledaren berättade att något hade inträffat vid flygplatsen. Känslan i rummet var att det har varit oroligt i Bryssel i flera veckor och det var väldigt knapphändig information om vad som hade hänt. De som visste att de kände någon som skulle kunna befinna sig på flygplatsen ombads att försöka kontakta dem, men arbetet under seminariet fortsatte, berättar Ellen.

 – En liten stund senare när infon kom om att något hänt även i tunnelbanan avbröts mötet. Folk började kontakta anhöriga. Det första jag gjorde var att ringa mina föräldrar och berätta att jag var okej. Mina föräldrar tyckte förstås att hela situationen var obehaglig.

 Under tiden vi pratar på telefon rör sig Ellen på centralstationen i Bryssel och ska med ett tåg till Paris. Inga flyg går från Bryssel. Stämningen på centralstationen är spänd med militärer, poliser, säkerhetspersonal och säkerhetskontroller.

 Du låter samlad, det som hänt till trots?

 – Ja… Det är det man måste vara, säger Ellen.

Var du orolig innan du åkte till Bryssel med tanke på tillslagen som skett mot olika terrorceller i Bryssel?

– Nej, det var jag inte. Jag var i kontakt med Fredrick Federleys kontor flera gånger innan jag åkte ner. Känslan var att det inte var någon fara. De hade precis gripit honom [den misstänkte Paristerroristen Salah Abdesalem] och det kändes som ett avslut. Lite som… ”nu kan vi gå vidare”, säger Ellen, innan hon är tvungen att skynda sig till tåget.

Henrik Edberg

Kommentarer

(0)

Skriv kommentar

Ange båda orden med eller utan mellanslag.
Du kan ange både små och stora bokstäver.
Kan du inte läsa denna? Visa ny säkerhetskod

Ange säkerhetskoden här:

Läs våra kommentarsvillkor

Tipsa en vän

Extrakolumn

Öckerö-Tidningen

Veckans Tidning