Huvudkolumn

Publicerad 2019-04-09 14:41 Skriv ut Tipsa en vän
På sitt egna frispråkiga och informativa sätt har han kunnat tala direkt till Torslandaborna utan något filter
På sitt egna frispråkiga och informativa sätt har han kunnat tala direkt till Torslandaborna utan något filter

För drygt fem år sedan började jag arbeta som reporter på Torslanda-Tidningen. Tämligen omgående blev jag varse att vad jag än skrev, hur välformulerad jag än tyckte att jag var, oavsett hur högt nyhetsvärde det jag skrev om hade, och oavsett hur noggrant jag försökte intervjua personer för en specifik artikel, så gick det ändå aldrig att mäta sig med tidningens stjärnskribent.

När jag pratar med Torslandabor, antingen i min yrkesroll eller privat, får jag fortfarande alltid höra samma sak: ”Vi läser alltid Christer först.”

Nu kanske det framstår som om jag är avundsjuk. Det är jag inte. Jag har nämligen gjort precis samma sak som alla andra de senaste fem åren: Slängt mig över Christers polisrapport.

Det är inte konstigt. Vad Christer bidragit med i sin polisrapport i Torslanda-Tidningen är något ganska unikt. I journalistvärlden finns det något som kallas blåljusjournalistik – i sin enklaste form (den som oftast anammas i små lokaltidningar) utgörs den ofta av ett datum, ett klockslag, en plats och en kortfattad och torr redovisning av en händelse. Till exempel: ”3 april, 07:40, Torslanda. Trafikolycka. På Kongahällavägen i höjd med Torslanda Torg har två bilar kolliderat. Räddningstjänst till platsen. Inga uppgivna personskador.”

Om händelsen är tillräckligt intressant brukar den rendera i en notis eller en artikel där, oftast, en presstalesperson för räddningstjänsten eller polisen intervjuas av en journalist och där den förstnämnde uttalar sig i tämligen generella termer.

I Torslanda-Tidningen har vi ofta kunnat hoppa över mellanleden. Orden har kommit direkt från källan.

På sitt alldeles egna, frispråkiga och informativa sätt har Christer Melvinsson kunnat tala direkt till Torslandaborna utan något filter. Han har själv vetat vad som varit lämpligt att skriva och inte.

Alla har inte alltid älskat det. Det var ju det här med frispråkigheten, som jag tror egentligen ska tolkas som omtanke. Omtanke för Torslanda och Torslandaborna. Och vilja att göra skillnad och förbättra.

Nu har Christer gått i pension. Jag kommer sakna honom som polis på gatan i stadsdelen där mina barn växer upp, men jag kommer sakna honom minst lika mycket som yrvädret som brukade komma in på redaktionen och – efter ett alltid lika bastant handslag – brista ut i ett entusiastiskt: ”NU ska ni få höra på grejer...”.

Det hoppas jag i och för sig att han fortsätter med – i civila kläder.

Henrik Edberg

Kommentarer

(0)

Skriv kommentar

Ange båda orden med eller utan mellanslag.
Du kan ange både små och stora bokstäver.
Kan du inte läsa denna? Visa ny säkerhetskod

Ange säkerhetskoden här:

Läs våra kommentarsvillkor

Tipsa en vän

Featurekolumn

E-Tidning för Android

E-Tidning för iOS

Extrakolumn

Visit Öckerö 2019

Öckerö-Tidningen

E-tidning | Arkiv